Si, quod absit, animo indurato processum fuerit per vestros ad intrusionem aliquam violentam, ut minantur, non deerunt juris remedia cum aliis invocacionibus oportunis. Requirimus eciam vos in virtute sancte obediencie, qvatenus seriose et bono modo informare et monere velitis dominos temporales, qui vobiscum sunt, ne se contra statuta ecclesiastica intromittant de huiusmodi jurisdictionibus et redditibus ecclesiasticis, avisando eos de periculo censurarum, quod sic facientes ipso facto incurrunt. Vos novistis, quod absque periculo anime nostre similia pati non possumus.

Hec scribimus bona et sincera intencione, desiderantes R. V. quantocius responsa. Certi sumus ex multorum relacionibus quod, si domini temporales, qui vobiscum sunt, senserint vos non velle consentire ut in ecclesiam nostram committatur hoc sacrilegium, nullatenus aliquid attemptabunt. Nos putamus R. V. illius discrecionis et providencie esse, ut aperte cognoscatis pericula vobis et ipsis imminencia, si quid temere contra ecclesiam nostram fuerit attemptatum.

Öfverskrift: Littere archiepiscopi Jacobi de Stek ad electos Lincopensem et Strengnensem Holmis constitutos.

20.

Riddaren och lagmannen i Närike Erik Trolle förbinder sig och sina fränder till ärkebiskopen Jakob Ulfssons tjenst på grund af dennes medverkan till Gustaf Trolles ärkebiskopsval och lofvar att låta honom behålla så mycket han ville af biskopsbordets inkomster. Dat. Arnö 1514 Okt. 12.

Original på pergament i Riksarkivet.

Jach Erik Trolle i Ekholm, ridder och lagman i Nerike, gør viterligit medh thetta mith upne bref at for then store ære, digdh och ofortiente vilie verdugiste fader i Gudh her erchebiscop Jacob mig, myne foreldre oc vener tet oc giort hafver, oc synnerlige nu ath Hans Nade myn elskelige kere son, her Gøstaf Trolle begeret oc utkoret hafver epter sit verduge capitils raad oc samticke for sin epterkomende erchebiscop til Upsale domkirkie, lofver jac oc tilseger Hans Nade for mig oc alle mine vener oc frender, nu varande ock saa tilkommende, at jac oc the vele oc skulle vare Hans Nade til tieniste ødmyukt oc gunsth, oc Hans Nades capitil, kirkie oc clerkeri til vilie oc hielp oc trøsth oc Hans Nades vener oc frender til gode oc bestandh epter mine oc teres yterste makt oc formoghe, oc hvad del hans Nade for sig af erchebiscopbordens renthe beholde vill til sin lifstidh skall vorde Hans Nade af forscrifne min kere son obrotelighe hollit, vid myn ære, sanning oc cristelige gode tro. Datum anno Domini MDXIV pa verdugiste faderes i Gudh her erchebiscop Jacob i Upsales gordh Arno torsdaghen nesth fore Calixti. Till tess brefs visse oc sekerhet later jagh hengie mith incigle nedhen for thetta bref. Sigillet saknas.

21.

Biskop Hans i Linköping upplifvar och förnyar sina företrädares stadga om presternas tionde och sportler *). Dat. Ålhem d.

21 Dec. 1514.

Vi Johannes, med Guds nåde hiscop i Linköpingh, görom vitterligit, ath vi hafve mongestedes sedt och läsit monge gamble bref, våre förfäders biscopa i Linköping, såsom och biscop Knuths, biscop Benchts, biscop Niels, biscop Kättils och biscop Hindrichs, Gudh theres sieler nådhe, hvadh almogen bör rettelighe göre sinom rette kirkieherde åhrlige, på thet ath semie blifver there emillen åhå () bådhe sidhor, som är först och frempst sin rette tiendhe af alle, the hann sår, och införe klerkens del i hans ladhu åhå (!) skafte, ther som så är tilfelle, och kirkienes tiende innan tiugonde dagh jul i kirkiones herberge, och må ingen löse sin tiende hemma, lithen eller mykin, vidh 3 mark sak, hvilken han plichtigh är innan påscha, och tienden fram med sinom svornom edhe, och bor clockaren hanum therföre oppehålle om påscha vidh 3 mark för hvar then han försumer a).

Ähr och hvar sochnebonde plichtiger sin rette quicktiendhe och småtiendhe af alle sine retfångne godse"), såsom lamb, kalf, gris, gås, hamp, tho, erther, böner, bistedh, humble och fiske, så väl uthan som innan fiskeleke").

*) Tryckt efter en afskrift i »Carl Jönssons kopiebok», f. 100, i Riksark. fr. slutet af 1500-talet. En annan afskrift (sign. B) från slutet af 1600-talet fins i ärkebiskop Spegels Archivum Ecclesiasticum, II i Upsala Domkapitels Arkiv, hvarur varianter anföras bakefter urkunden.

Historiska Handl. Del. 8, 1.

5

66

BISKOP HANS I LINKÖPING OM PRESTRÄTTIGHETERNA.

Item ther are siu laga hus i hvariom prestegårdh, som äre: stufvu, visthus, sompnhus, stegerhus, ladu, fähus och märstall.

Item the siu äre theris rette offerdager om åhret, som är jul, kyndermesse, påsche och pingesdaga, helgonmessa, kirkiemessodagh, kirkiones patrone dagh, som är theres aflatsdager. A thessom dagom bör hustru och bonde, hvartera offra en penningh; och så monga, som Guds lekamen tage, offra om påscha en peningh på altaret och annen i handkledet.

Item inledespeninger, thå brudh ledes i kirkio heller hustru efter barn"), gifve clockaren" en mark vax heller hennes värd med theres rette altareleje.

Item theris rette likstol, som [är] efter bonde, hustru heller annet ungt folk, som ärfdt hafve, fem öre svenske) och 4 altareleje, it i uthfärdedagh, tå liket jordas, annat siunattemoth, tridie månademoth, fiärde åhrsmoth. Och å allom thessom dagom är clerker plichtiger seje messe och bedie för then döde, desslikest och nempne hanum vidh sith nampn hvan söndagh förste åhret och bedie för hanum och ej lenger, utan then döde thet synnerligen förskylt hafver med kirkione och prestenom i testament heller annet (!) själegåfvor. Dör annat ungt folk, sigh ej berettat hafve heller erfdt, som bondens barn, ett, thu, tri heller flere, gifve för hvarthere 4 ortuger heller ith halft LB smör. Der (!) annat ungt sigh berette hafve, vari likstol halfve mindre än för bonden eller hustrun, altarelejen altidh ominsket, och clerken vare skylleger till fyre messor och inthet annet bönehåldh.

h)

Item är hvar man plichtiger klåckarenom" ett altarelege i hvariom åhrsfierdung, som är jul, påscha, helgonamesso och kirkiemesso, heller i then stadhen sitt semiesmör, och göre hvar man sine skottosta innan S. Laurentii afton. Säger clockaren) ej retteligen skuttedh vare, hålle thet bonde med sielf sins edhe och vare thermed saklös.

Nu kunna två besittia ith bol, och hafve hvarthere lika mykit af boleno. Svare thå annar för bonda thet ena åhret och annar för innesman, och then andre samaledes om thet andre åhret. Hafver annor mer och annor mindre af boleno, och hvar vet sit eigit, sörie hvar rettighet för sigh. Äre inne med bondanom fader heller moder, som ej sit eigit vethe, vare under ene rettighet med bondanom i allo föruthan offer och likstol.

Item vigningapeninger, thå brudh vigis, thet är 6 skillinge, och är clärken henne plichtigh heder vette, til heders. folge innan sochn och senge henne och brudhehus vige, om han thertill bidin varder. Far hon utsochns at bo, tage presten, ther hon kommer, för inledningh om måndagen, som för är sagdt.

Item föres hon af sochn och vigis uthsochnes, tå bör kirkieherren henne sine loge utsochne sendhe och sine vigningapeninger sielfver beholle. Sender han ej fram loge och lius, få thå ej utan halfva vigningapeninger, och halfva then klerker, ther hon vigdes.

Och är hvar bonde plichtiger om åhret sinom kirkieherde ett dagsverke, slå eller skära, när kirkieherren therom bedher heller tilsiger, och ej mere, utan med godh vilie sochnemännernes sine. Och skole sochnemän therföre vänte sigh åtterlön af vårom Herra, helst förty at clerkerne sittia för storan tunga och skola visa idher himmelrikes vägen och vara idher til bistånd, bådhe lefvandes och döde.

Thess til mere visso trycke vi vårt insigle för dette bref. Datum Ålhem die S. Thome apostoli anno Domini MDXIIII.

B.: kler

a) B.: försvarar. b) B.: afvelsgodse både af åker, svedjeland och lottasäde. " B.: föl, lamb, killing. a) B.: tho, kål, rofvor, erther, böner, bistock, honung, humbla och fiskie, så vel utan, som innan dike. B.: barn och vigning. kenom. B.: efter bonde eller hustru ko. Dör annat ungt folk, som ärfvat hafver: 5 ōre svenska. 1) "B.: Dör annat ungt folk, sig berettat hafver. B.: klerkenom.

*B.: presten.