Att the haffue för seed ther i landet att tilägne sigh kongs-almenning, och göre ther arff och eigitt vdaff; Att the smeder ther i landett haffue loffuet wele göre 600 rhöör till nyåret igen om the få behålle sine drenger; sammeledis och hillebårdz smederne; Vm the röör och hillebårder som han nu till Stocholm haffuer förschickett: Att smederne begäre enn läst spannemååll i arbetslön för huart 100 röör the göre; Begärer atth bönderne måtte få löse halffparten aff tijenden ther faller i landett; Vm the kunskaper som the ther i landett haffue bekommith ifrå fienderne *).

Dateret

Anders Sigffridzsons skriiffwelsse.

19 Januarii. Ankom 27 Januarii.

Giiffuer tilkenne att han haffwer affärdigett iffrå Stocholm skytt och andhre thess archelarij tilbehöringer; Haffwer begiiffwett sig för ath nidh til Hijo att lathe färdigt giöre hvadh som skyttet feler; Haffwer bestältt en hop archelarijpartzeler wijdh Bärgenn och i Näricke; När han kommer medh skyttet iffrå Hijo til Larff och thett andhre kommer effter iffrå Stocholm til Larff effter som han bestältt haffwer; Will sedhen vten all försumelsse begiiffwe sig medh her Nils Boije til Bohuss; Haffwer affärdiget wisse karler effter the skytt som ähre på wägen iffrå Stocholm; Wele medh all mögelig flijtt vten försummelsse vträtte huadh befaledt ähr **).

*) Svar af Stockholm d. 21 Febr.: Den fisk han ifrån Helsingland levererat och som ännu förvaras i Öregrund, må användas till »bergsbrukningerne»; oskicket med krono-allmänningarna måste stäfjas, så att the som samme allmenninger haffue vptagitt och haffue vdi hägnn, motthe therföre göre lijk och rätt vdaff, så framptt the schole them niutthe och beholle»; rörsmederne och hillebårdssmederne »måge beholle theris drenger frij för thett vtschriffwende som nu tilstunder»; »hwad the tijdennder belanger, som ther rijchtes i landett vm the norske, att the schole haffue i sinnett att göre infall in i Norlanden, så är sådent icke tilltroendes, vthen hwar någen vpfordringh hooss them schedd är, då är thett för then orsak, att the motthe befruchte sigh för infall hädenn ifrå Sverige». [I, f. 72 v.-73 v.]

**) Svar af Stockholm d. 13 Febr.: »Oss twiffler intett att förbe:de schytt schole nu lenge sedhenn ware framkompne och eliesth alltt annedtt ware besteltt, som man schall på holle till Bahuss slotz eröffringh, allthenstundh man så långh tijd ther till hafftt haffuer, och wore icke godtt att mhan nu lenger schall medh thett tugh fördröije, effter tilbefruchtendes ähr att hwar mheenföret på kommer schall mhann sedhen ingen wardt komme medh förbe:te murbrecker»; . . . »vm the brygger som dw wiltt förfärdige ther medh groffschyttett kann bliffue fördt öffuer elffuen, hwar hoon eliesth wore vpslagen, så är thett Oss aldeeles behage

Dateret 21 Januarii. Her Nils Boijes skriiffwelsse.

Giiffwer tilkenne att han then 18 Januarii war komen til Skare; Haffwer warijtt til rådz med greffwe Swante, her Sten Erichson och her Niels Stwre, vm thett som the schole vträtte på K. M. wegne; Förnimmer aff för:de herrers berätelse, theslikest aff Bryniel Bengtson att then öffrige giärdh effter Wardbärg slotz bespiissning will inthett förslå til thett tugh han företage schall effter instructionen; Haffwer befalet Brynel Bengtson att han skall låthe honom förstå huadh same giärdh will förslå så will han strax giiffue Kongl. M:tt tilkenne vm same förrådh; Giiffwer tilkenne att Tydsche ryttere som förhålle sigh i Westergiötlandh leggie större giärdh på bönderne än then kan ware som Kongl. M. lather them påleggie, ther offwer the sig besware; Begärer att Kongl. M:tt wille effterlate honom för:de Tydske ryttere måtte fölie honom på thette tugh eller elliest göre någett gagn i thenne winter, effter Jacob Pedersons ryttere ähre icke komne tillstädis, och icke lathe them liggie stijlle och vtharme bönderne hwilckett han befruchter; Begärer att någre måtte förordnes som kunne hålle bursprach medh bönderne på thett the icke schole bliffwe motthwillige; Giiffwer tilkenne att effter vtij hans instruction*) står inthett förmäldtt vm the vtij besätningen ähre på Bahwss wele giiffwe vp husedtt når muren ähr någett beskuthen, vm han skall lathe them gå aff medh beholdne håffwer och så mykett som hwar kan bäre medh sigh, eller effter som instruction förmäller fulfölie med beskiutende och sedhen lathe storme, thenne punchtt han begärer ändeligen wette; Will altt thett honom befaledtt ähr så mykett som någen tijdh mögeligitt ähr förwände att vthrätte.

Dateret 23 Januarii. Then andhre her Nils Boijes

skriffwelsse.

Haffwer bekommitt Kongl. Mai:ttz skriiffwelsse, att han skulle affwärie fienderne att göre K. M. vndersåter skadhe, thett han och

ligitt och see gärne att dw bruker thenn finske timmermhann Matz Olson till rådh och hielp i saken, att samme flottbrygge kunne så stark bliffue tillpyntet att mhan och sedhenn kunne haffue gagnn vtaff thenn när slottet wore beschuttet till storms». [I, f. 51 v.—52.]

*) Instruktionen ej införd i Riksregistraturet; ett tillägg till densamma, rörande beskjutningen af Bohus, utfärdades d. 15 Jan. [I, f. 12—13.]

Historiska Handl. Del. 8.

2

så medh Brynte Byrielsson bestältt haffuer och elliest sielff gerne göre will; Förbijder Anders Sigfrijdson medh groffskyttet, och strax han kommer will han giiffwe sigh tilwägx och försöke huadh Gudh will giffwe til lycke.

Datum

Extracht vdaff Jahann Axelssons schriff

20 Januarii. uelsse. Ankom 29 Januarii.

Giffuer tilkenne huru hertigh Magni lägenheeter sigh nu begiffue*).

Vm thenn oenig heett som ähr kommen the twå fännicker knechter emellenn som vdi Näricke äre; Begärer een fulmacht, att han må tage the knechter vnder sijnn fänneke igenn, som till then ahndre fänicke haffue sig begiffuit.

Datum Engelbricht Olssonns schriffuelsse.

Att hann för thet förledne åhr 65 haffuer tilmakett vdi Nye Szölffgruffuen wedh 2418 staffrum, och vdi then rymningh i gamble gruffuen 534 staffrum; Att han icke haffuer latidt tilmake så myken wedh som ordningen förmäller; Att han på någen tijdh haffuer tilmakett 30 staffrum huar dag, och ther effter bekommith 2 eller 3 halfft:or effter dagzbryttningen; Att vdi then rymningh som han bruker wedh gamble gruffuen fååss rijnge malm som doger någett; Begärer wette vm thett brukett vdi then gamble gruffuen skall vpsätties, och thett brukett vdi thenn nye gruffuen kunne sedenn haffue bätter fordtgångh; Begärer wette vm Kongl. M:tt wille hålle een rothe folck i gruffuen på sinn eigen bekostnedt, effter bergzmennerne besuäre sigh att hålle twå rother daglige vdi gruffuen; Vm then ordningh Lenardt haffuer honom förestäldt; Vdi nye gruffuen

*) Svar af Stockholm d. 20 Febr.: Eftersom hertigens tillstånd icke förbättrats, skall han behandlas såsom förut, icke med tvång, »doch på thett att mhan thess bätter kunne förtage dett H. K:tt icke motte haffue tilfelle att göre sigh schade, så see wij för gott ahnn att j lathe honum bliffue i clöstrett ther i Wadzstene och städie honum spatzere och haffue tijdfördriff vdi trägårderne effter H. Ktt kan nu här effter haffue ther någen lusth»; flere drabanter må antagas för noggrannare vakt om hertigen [I, f. 70 v.-71].

**) Genom misstag är denna skrifvelse tvenne gånger inregistrerad i diariet.

haffuer han bekommitt effter 2418 staffrum wed 94 roster, ther vdi är 343 halfft:or 3 ember; Att han ther aff haffuer latidt smelthe 74 roster, ther vdi 298 halfft:r 1 ember och ther effter bekommith szölffbly 16 skepp:d 14 18 16 marker: Giffuer tilkenne huru mykitt ähnnu osmält ähr nemlig:n 20 roster; Giffuer tilkenne huru mykenn malm han haffuer bekommith effther then wedh som tilmakett ähr vdi gamble gruffuen och huru mykitt szölffbly ther effter ähr; Begårer 8 lester spannemåll till the 6 lester han tillförenne haffuer bekommith; Begärer 4 skepund fläsk aff Niels Erichssonn i Hagund och Lagundh; Att honom ähr icke mögeligitt att fulfölie brukett effter ordningen, effter thet rätte strecket är icke ähnnu funnedt; Att honom synthes godt ware atth malmen sanckedes tilhope huar wijke, och giordes ther aff een roste; Begäre wette vm thet 65 åhrs bruk skall föres till Westeråhs när thet bliffuer altt vpsmält; Begärer wette huad K. M:tt will giffue smelterne för huart skepundh bly the smelthe *).

Begärer lönn till folckett ther på Westeråhs både för anno 64 och 65.

Datum

Anders Nielssons schriffuelsse.

25 Januarii. Ankom 29 Januarii 66.

Giffuer tilkenne att gruffuefougdterne icke achte så flijtigt vpå nedre i gruffuen som them borde; Begärer att ahndre måtte bliffue tijtt förschickede i theris stadh; Vm the Tydzske knechter som begäre bliffue tädenn förlossede, och wele swerie K. M:tt; Begärer att tijtt måtte förschickes 150 personer som kunne arbethe i gruffuen.

*) Svar af Stockholm d. 28 Febr.: »>Wij kunne föge behagh haffue till sadanne tijn bestellningh, allthenstund wij förnimme att dw icke medh nogenn synnerligh trooheet haffuer ther med vmgååt, vthen twert emoot wår befallningh handlett, både medh tillmakningen och eliesth såsom tigh sielff haffuer syntz, och twiffler Oss intett att sådanne tijn otrooschap schall wäll komme fram i dagzliusett och bliffue kunnigh och vppenbar när thervm bliffuer rät ransakett;"> <thett szölffbly, som ther nu är liggenndes widh Westerbergett... må dw lathe komme till Westeråhrs vpå thet att thett mot the ther framdeeles bliffue driffuidh;» hvad smedernes lön angår »så wile wij icke att the schole betales för bly vthen för så monge lödmark szölff som the leffuererendes warde.» [I, f. 89-89 v.].

Zedell: Giffuer tilkenne att gruffuen föll then 25 Januarii; Begärer Håtuna häredt tijdt till hielp med windekörningh *).

M. Påuell Justens schriffuelsse.

Ankom then 29 Januarii.

Begärer större och bättre vnderhåld till the fatiges behoff ähn som the haffue hafftt seden hertigh Jahan kom tädenn; Vm the diechner han haffuer hijtt förschickett; Vm then gårdh och tilförningh som clerkerijdh haffue vthgiordt och till Suderköpingh framfördt.

Niels Bertilssons schriffuelsse.
Ankom 19 Januarii.

Att han effter K. M:ttz befalningh will achte opå then Norske grentzenn medh thet krigzfolck vnder hans regementhe ähr; Giffuer tilkenne atth the haffue otroligenn handlett som haffue vthschriffuit the nyss antagne knechter; Begärer een fänicke till the knechter som Arffuedh Wessgöthe haffuer i befalningh; Begärer wärier till the nyssantagne knechter **).

*) Svar af Stockholm d. 9 Febr. : . . . »vtaff förbe:te gruffuefougter schole altidt twå hwar dagh gå nidh i gruffuen till att achtte vpå och straffe them som så oflijteligen arbethe»; ... hvad angår att gruffuen schall möjligen ware fallen och förthenschuld befrwchtenndes är att ingen soffringh schall nu bekommes på någen snar tijdh, så twiffler oss intett att iblandh gråbergh schall iw och mykin god malm och soffringh finnes, allthenstund man haffuer altidt sådent tilförenne befunnitt, doch schall dw icke theste mindre beflijte tigh att gruffuen motte medtt thett förste bliffue vprensset igen och att flere winder motthe vpsetties ...; Wij äre och ther tillfridz medh atth Håboo härede schall legges ther till medh windkörninger såsom tw thett begärer ...»; de tyska knektarne skola sändas till Stockholm; m. m. [I, f. 39–41.]

**) Svar af Stockholm d. 27 Febr.: Knektarne skola hålla sig redo »till thet her Nils [Boije] them opå wåre wägne och effter wår befallningh tillseyendes warder... och opå thett the sigh theste wälwilligere schole bruke lathe, så haffue wij latit förschicke tijtt nidh ehnn summe peninger meth Peer Willamson, ther medh the för ehnn månedzsold schole bliffue affbetalthe...; ther nästh som dw begärer ehnn fänicke till Arffuid Wesgötes knechter, så haffue wij latit tigh ehnn tilschicke; sammeledes hwadh the wärier belanger dw fordrer opå till the nyss anntagne knechter, ther vm haffuer wår archelijschriffuere Gorgonius giffuitth Oss bescheed vm att the länge sedhen schole wara åstadh schickede alredhe thenn tijdh wij senesth wore på Konungzbroo [I, f. 86-86 v.]