Swar opå Pedher Christersons schriffwelsse.

Dat. Swartzöö thenn 12

Oct. Angående Peder Arfvidsson och Olof Garp, som Mornai velat straffa för härjningar hos de danske bönderne, om utgärdshästar, uppror i Gydinge, om Smålandsgärden. [II, f. 214 v.-216.] Swar opå Stadthollernes schriffwelsse på Stocholm belangenndes schipzfolekzens löningh. Dat. Stocholm 14 Oct. [II, f. 217 v.-218.] Swar opå her Henrich Claesons schriffwelsse. Dat. Swartzöö thenn 19 Oct. Om Härmästarens bref, om hans son. [II, f. 218 v.—219 v.] Swar opå Anders Hansons schriffuuelsse belangendes enn summe peninger i små mynt till Räffle befestningz nödtorfft. Dat. Swartzöö then 21 Oct. [II, f. 220 v-221.]

Swar opå menighetens schriffwelsse vdi Stocholm belangenndes the vthgiärdzhester the vtgiordt haffue aff stadhenn. Dat. Swartzöö 24 Oct. [II, f. 231.]

Swar opå Stadthollernes schriffwelsse opå Stocholm belangenndes thett saltt the fremmende ihnnförtt haffue, huru the thermedh handle och bestelle schole. Dat. Swartzöö then 25 Oct. [II, f. 231 v. 232 v.] Swar opå her Göstaf Finkes schriffwelsse belangenndes huru hann om gerdespannemålen, vtförningh på myntt, tawernepenningerne och annett mere bestelle schall. Dat. Swartzöö then 25 Oct. [II, f. 234 v.-235 v.]

Swar opå her Henrich Clasons schriffuuelsse. Dat. Swartzöö thenn 26 Oct. Om de förlupne herremäns gods i Lifland; att de revelske eröfrat ett saltskepp. [II, f. 236 v.-237 v.]

Swar opå her Jören Erichsons schriffuuelsse belangenndes någet saltt hann anamme schall i Suderköpungh till hertigh Magni behooff. Dat. Swartzöö 30 Oct. [II, f. 240-240 v.]

Swar opå Hans Andersons schriffwelsse. Dat. Swartzöö thenn 30 OctOm utgärdshästar ifrån Ångermanland, landthandlare m. m. [II, f. 240 v.—241 v.]

Swar opå Matz Michilsons schriffuuelsse. Dat. Swartzöö thenn 30 Oct. Om utgärdshästar, spannemål, landthandlare m. m. [II, f. 241 v. -242 v.]

Swar opå then ahnndre Matz Michilsons schriffuuelsse. Dat. Swartzöö thenn 30 Oct. Om Norrmännens infall i Herjeådalen, m. m. [II, f. 243-244.]

Swar opå Bengt Räffz schriffwelsse belangenndes huru hann om the fremmendes saltt införtt ähr och eliesth bestelle schall. Dat. Stocholm then 25 Nou. [II, f. 254-255.]

Swar opå Storfurstens schriffwelsse som hans tiänere Tusiach Zaweliewitz thenn 28 Nou. hade til Stocholm. Dat. Stocholm. 8 Dec. Med försäkran om »naboeligh wilie och wenligh tilbenägenheet; att icke förhindra konungens angrepp mot konungen i Polen och härmästaren. [II, f. 262 v.-263.]

264.]

Swar opå Peder Christersons schriffuuelse. Dat. Stocholm thenn 11 Dec Om Mornai's afsigt att straffa Peder Arfvidsson och Olof Garp. [II, f. 263 v. Swar opå menige mandz schriffuuelsse som boenndes ähre vdi Westerbotnen. Dat. Stocholm 11 Dec. Om erläggande af penningar i st. för att anskaffa hästar; om landthandlare. [II, f. 266-266 v.] Swar opå menige mandz schriffwelsse vdi Wätle härede, belangendes Elffzborgh och thenn orätth som them aff krigzfolckett ähr tilfogett. Dat. Stocholm then 11 Dec. [II, f. 268-268 v.]

Swar opå Bengt Räffz schriffwelsse, belangendes then saltpeter siudningh som haffs för händer på Öland och theris försumelsse som werkett forttdriffue schole. Dat. Stocholm then 11 Dec. [II, f. 268 v.

269 v.]

Swar opå twenne her Hogenskiälz schriffwelsser, belangenndes the lägenheeter widh Warbergz slott och hwad som förnöden ähr att ther bestelles schall. Dat. Stocholm thenn 13 Dec. [II, f. 270-272.] Swar opå Carl Smålänningz schriffuuelsse, belangendes huruledes och hwar hann sijn fänicke vpfylle schall; item knechternes lönn. Dat. Stocholm then 14 Dec. [II, f. 272 v. —-273.]

Swar opå her Hogenskiell Nilssons schriffuuelsse, belangenndes the knechters månedzsold, på the knechter vdi besetningen ähre på Warbergh och Hans Krafftt och Michill Släger haffuer i befallningh. Dat. Stocholm then 14 Dec. [II, f, 273-273 v.]

Swar opå her Giöstaff Oluffsons schriffuuelsse. Dat. Stocholm thenn 17 Dec. Om den skada fienden gjort i Vestergötland; om förläningen af Marks härad. [II, f. 273 v. 274 v.] Swar opå Peder Bagges schriffwelsse belangenndes schipzfolckzens mustringh och löningh. Dat. Stocholm then 17 Dec. [II, f. 274 v.-275.] Swar opå Christopher Nilsons schriffuuelsse belangendes the lägenheeter om Salegruffwe och fougternes försumelsse som ingen förfordringh tijt giortt haffue. Dat. Stocholm then 17 Dec. [II, f. 275—275 v.]

Hand, Johan

JOHAN HANDS DAGBOK

UNDER K. GUSTAF II ADOLFS RESA TILL TYSKLAND

1620

UTGIFVEN

AF KONGL. SAMFUNDET FÖR UTGIFVANDE AF HANDSKRIFTER RÖRANDE SKANDINAVIENS HISTORIA

HISTORISKA HANDLINGAR DEL. 8 N. .

STOCKHOLM

TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET

Originalet är skrifvet å 30 blad i qvart med en tydlig stil, men på flere ställen rättadt af en annan hand, utan tvifvel författarens egen. En senare, men nära samtida anteckning å första bladet lyder: S. Jahan Handtz rese medh hans M:tt åth Tyslandh, som han sielf haffuer beskreffuett. Handskriften, som nu är särskildt bunden, har med Cederbjelmska Samlingen på Säby i Östergötland kommit till Uppsala

universitets-bibliotek.

Dagboken har blifvit k. Samfundet meddelad af dess ledamot bibliotekarien Styffe. Korrekturläsningen är besörjd af Samfundets sekreterare dr Hans Hildebrand.

Journal

Thett ähr beskriffwelsse på hwar dagz reesa iagh hafwer giort, huadh sigh haffwer tildraget, och dett iagh hafuer seedt ifrån denn 26 April 620 till denn....

Anno 620, denn 26 Aprilis, förloffwadhe H. K. Mtt: migh til at draga vth till Bhemenn medh H. F. N:d Paltzgreffwenn, och sedhen H. F. N:d war bortdragen, togh iagh förloff vthaff H. K. Mtt: och betackadhe H. K. Mtt: för all gunst och nådhe, såsom och för godh recommendation: huar till H. K. Mtt: swaradhe och förmaentte migh till all dygdh och ähra, på det iagh kunde bliffwa capable till att tiena H. K. Mtt: skwlle iagh wäll blifwe advencerad, när iagh komme igenn: deer på loffwade H. K. Mtt: migh kyssa sin handh, och badh Gudh bewara migh. Dhenn gunstige afskeedh H. K. Mtt: gaff migh, hade så när bewecht migh till at begåå un tour d'enfant, i stadhenn sadhe iagh och några godhe wänner adieu, sedhen deer medh gich iagh till båtz.

Samma affton hinde wij H. F. N:d medh tw Örligh skep, som deer till förordnadhe wåre, benemdh Zepter och Jupiter, bådhe wäll vthrustadhe. Zepter, som H. F. N:d war opå, kan före halfwe kartouer, fältslanger, stormstycker 38 stycker, menn Jupiter förer inthet så månge, ty thet ähr mindre. På Zepter war capitein Erich Handh 100 musketerer, och skipz captein Alexander

medh