Den 23 när wij drogo från Gotta, komme wij genom een lijten stadh ben:dt Eyssnach inn Durringen, hörer hertigh Ernest von Saxen till; öfwer een liten åå heter Werra som löper i Wessaren, och komme till meddagzmåltidh till Marthu, till natten komme wij till Wach i Hessen. H. F. G. hade gierna talt medh ambtmannen Casper Wendemarker som ähr reputerad för een wacker man, män han war siuck, eensköllade sigh att han inthett kunne komma till H. F. G:dh. Den dagen 6 mijl.

Den 24. Der ifrån drogo wij genom een liten stadh Hyenfeltt ben:dh im stifft Fullen och kom till Fullen tillbetes, deras abatt heeter Johan Fredrick van Sualbach, keijsarinnans errzt canseler, där ifrå till Slichte in till natten, im grafskafft Hanau. Den dagen 8 mijl.

Den 25. droge wij der ifrån genom Sten an der Strossen in grafskafft von Hanaw gienom Salmuster, hörer biskopen von Mentz till, öfwer een beskansatt lijten broo och till måltidh till Gellhausen liten rijk stadh, dee där boo ähre alla lutterska, och hafua sköna winbergh omkringh staden. Litett tillförende kom H. F. G. kammar tienare igen ifrån Berlijn medh breff och goda tiender, som vthan [ɔ: man] så lenge och medh stor patience hade wentatt; han sade oss dåå att Otte Daub blef där ändå quar, för några breff skull, som han skulle hafua. Der ifrån sende H. F. G. Hans Lodh föråt till Hanau, att effter H. F. G:z wägh lågh där vtmedh wille han gärna tala medh greffinnan; sedan skulle han draga fort förått till Frankefurtt.

Samma affton komme wij till Hanaw, een wacker stadh, nyligen större giordtt och wäll befästatt medh goda wallar och grafwer; den nye delen af staden ähr medh hollendere och nederlendere besatt, som hafwer stoor preuilegier, ordenteligen bygd, medh wackra rätta brede gator, vt medh staden löper een ström Main benembdt,

och effter grefinnan von Hanaw fick weeta medh Hans Lodh som drogh förååt till Frankefurtt det H. F. G. wille komma, sende hon strax sin son neder i wårtt herbergh i staden medh kutzwagnar effter H. F. G. ock begiärade förb:te hennes vnge son gref Philip Mauritz ben:dt på sin fru moders wägnar medh stammande oration, för hans stoora feell, han hafwer på målett, att H. F. G. wille taga ett nattläger tillgode på slottett. Der H. F. G. blef swåra wäll fägnader af greffinnan sielf, som heeter Catarina Belgika, medh twå unga frökner hennes döttrer, sköne deijelige ock discrete menniskior vthi taall ock åthäfwer. Den elsta heeter Charlotta Louisa, den andra Chatrina Juliana, sampt ähr der twå yngre söner, gref Fridrick Lodwich och Jacob Johan. Hofmestaren heeter Barnekott, Sitius von Berlepz den wnga herrens hofmestare och oberambtmannen Philp Hindrick von Bellersshein.

Den 26 om morgonen för ähn wij finge fruukost kiöpte H. F. G. ett lijtett wackert dijamant halsbåndh, sedan ledsagade den vnga grefwen oss vth för staden. Når wij wore komna twå mijll derifrån till Frankefurt an Main som så kallas effter åhen som rinner der gienom, besage wij dom kyrkian, der keijserne blefwe crönte, rådhusett, bållhusett och der judarna hafwa deras gator. Medh jubilerer handlades om ett diamants halsbåndh för 8,700 rickzdal:r och så frampt köpett ginge fort lofwade jubeleraren H. K. Mtt: een vacker förähringh, som gaf sig vt för een H. F. G:dz vpwachtare så där som flere städes.

Sedan förreste wij samma dagh derifrån gienom grefwen von Eisenburgss landh, der sågee wij ett jortesprungh till 22 stegh, förtecknadt medh twåå opresta stenar, som een hiort för någre åhr seijes hafwer giortt; ock komme till natten tree mijll till een lijten by Arhelga

benembdt, hörer grefwen vou Darmstatt till; der finge wij inthett sofwa om natten för böndernes gestebudh, speel och danser, dee hölle på gatan; der delibererades hwru och på hwadh sätt, man skulle komma obekiendh gienom Heiderborgh [p: Heidelberg]. Derifrån sende H F. G. sin kammer tienare effter penningar förty wåra dukater begynte dåå ock minskas.

Den 27. sende H. F. G. migh ock Hans Lodh föråt till Hebbenheim till att bestella posthestar, een lijten stadh in der Pfalttz. Wij rede vt medh Darmstatt; sedan wij hade fått der wår middagz måltidh, begofwe wij oss alla till hest och sendes Hans Lodh föråått till Heidelborgh, förty där woro twå adelsmän som kiende H. K. Mtt: och effter H. K. Mtt: inthett wille, att man skulle weta af honom i Heidelbergh i bortresandett, derföre földes wij alle ått in i staden ock nähr H. F. G:dh redh op på slottett till sin broder hertigh Hanss von Zue[i]bruk, som war administrator i curfurstens frånwara, togh H. Mtt: migh allena medh sigh och rede så wt wår kooss genom staden till een mijl på andre sijdan som wetter ått Helbrun. Ditt aktade K. Mtt: sigh medh H. F. G. oförmerckt på een vnions dagh, som dee vnirte fursterna der will hålla, der blefwe wij till den 28 om morgonen tijdelligen, då kom Lars Kagg medh budh från H. F. G:dh att vnions dagen inthett skulle hållas der vthan i Wormss, och att dee viste der i hofwett gienom breff, dett H. F. G:dh war kommen vhr Swerige till Berlijn medh några förnähmne swenske adelsmän, bland hwilke war een swartklädh medh hwitgult håår, som discurerade mechta wäll, och måste fördenskull tillbaka till Heidelborgh till att göra ander afskedh om reesan. Nähr wij woro dijtt komne wille K. Mtt: inthett gierna gå på slottett vthan bleff några timma i werdhwsett som kallas Adler och

effter månge budh och breff H. F. N. skreff neder till K. Mtt: gick han dåå på sistone op på slottett oförmerckt i hans kammar. Der ifrån förde dee K. Mtt: bort i een kammar vthan någett medhföllie ähn wij swenske. Där gaf H. K. Mtt: sigh då först rett känd hooss förb:te palsgrefwens broder, och nähr dee hade talts wedh een lijten stundh, förde dee oss som wij alla hade waritt opwachtare, i hertighinnans kammar, där helsade hon oss alla på ett sätt; der medh till måltidh, effter måltijden delibererades fast om reesan. H. K. Mtt: wille gierna till oftabe:te vnions dagh; men effter dett inthett kunne skee, resoluerades dåå till att draga i lägrett till markgrefwen von Baden; nähr der om war bestelt, förde dee oss alt medh samma seremonier i den gambla kurfurstinnans kammer; nähr wij hade saluerad henne sampt hennes dotter fröken och andra vnga förstellige personer, foldes dee alla ååt i trägården; sedan folde wij gref:n Johan von Nassau i sijn kammar. Där viste han oss mädh små paper hurw han wilie settia een armé en battaille, på huadh sett han menar een regulier festningh böör wara byghdtt. Och sedan förde han oss i tyghwsett der såge wij tw slagz kärrer medh spesser och små skrotstycker, nyttige och artige till att bruuka mot sijna fiender. Samma aftonn kom Otte Daub igen medh bref från Bellin.

Den 29. förreste dåå K. Mtt: medh H. F. G:dh till een wacker, ny och wäll befestatt stadh och slott ben:dt Manheim, ifrån Manheim tillbetes till Grabend. Där höltt een grefwen af Ostfrisslandh syster huus, men hon war enckia effter margref Ernst Fridriek von Baden; minss migh rett, så hafwer hon tillförende ock haft een palsgrefwe, men nu haar hoen hertigh Julius von Saxen, sedan komme wij om aftonen till Durlack. Twåå mark

grefwens söner mötte oss vthan för staden och begärade H. F. H. wille wara wällkommen; wackre vnge furster, den elste ähr gift; dee drogo ock samma dagh vth medh 300 hester ock 1000 tillfoot till een pass där fienden wille öfwer. Deer giorde H. Mtt: sigh inthet kunnugdtt (Gamble markgrefwen war inthett hemma) kom ock icke heller medh till måltijdh om aftonen på salen, för een adelzman skull Reinkinger ben:dt som hade tillförende waritt i Swerige; där wore både förstinner, furstelliga encker ock vnga fröckner medh till måltijdh, hwilkens nampn iagh icke fick notera, förty wij förreste der ifrån.

Den 30. om morgonen klockan try på post till markgrefwen i lägrett widh Brissack. Den dagen rede wij sexton mijl gönom åtskillige herres landh; H. F. G:dh fick illa ondtt på i wägen af dett wij rede fast fortt; men så betrade thett ty better igeen, och nähr wij kommo i legret war feltherren i sängh. Nähr öfwerstwachtemestaren lått oss in gienom wachten, begick han een lijten faute. Nähr wij woro i logementet, kom marckgref Carl, feltherrens son, grefwen af Erbach och hofmestaren till måltijdz till H. F. G. Dee sade dåå, att fiendens folck, som dee där så länge förwentadt hade till att förhindra passen öfwer Rinström, skole den dagen rycka förbij; hwar i sin stadh önskade att skiermösslan skulle gåå an, hwilkett ock skett hade, hwar feltherren icke hade fått breff från dee andre vnerte fursterna att han inthet skulle attentera moot dem, vthan låtha dem frijt passera, som wij om morgonen tijdelligen betre finge weeta af feltherrenn sielf.

Den 31. Blef ock fördenskull heela lägrett stelt i battaille innan quarterett som war wäll retrancherad, men lägrett war inthet starkare ähn till 12 compagnier curassers 4 compag. carabins och 15 compag. fotfolck, alt

Historiska Handl. Del 8, 3.

3